Dala Tapto 2021

Indelning: regemente, brigad, bataljon.

Militära förband indelas alltid för den verksamhet de ska bedriva. En del av dessa begrepp har omvandlats till reglementerade uttryck. I modern tid har man i Sverige använt begrepp som Freds och krigsorganisation. I äldre tider använde man begreppen administrativ och stridsindelning.
Administrativ indelning var regementet, som innehöll ett antal kompanier, som i sin tur var delade i korpralskap. Korpralskapen var ordinarie tältlag/matlag och bestod av 20-25 soldater. Korpralen var den som höll ihop detta gäng. Kompaniet var en personalpool, med 3-6 korpralskap. Avlöning, personalredovisning sköttes av kompaniets skrivare, vapen och ammunitionstjänsten leddes av Rustmästaren o.s.v.. Regementet innehöll flera kompanier. En av kompanicheferna var överste och regementschef, liksom överstelöjtnanten och majoren var också kompanichefer, men hade samtidigt ansvar för centrala delar av regementet. Övriga kompanichefer var kaptener. Ställföreträdande kompanichefer var löjtnanterna och fänrikarna var yngre officerare, som ansvarade för fanorna. Löjtnanter och fänrikar kallas subalternofficerare, eftersom de var under kompanicheferna.
Om Regementet skulle avdela trupp till stridsindelning, så indelades de i bataljon/er, som betyder strids/slagindelning och därför är den minsta taktiska enheten. Bataljonen var ingen bestämd storlek i antal soldater, utan en bestämd symmetrisk form. Bataljonens delar var 4 eller 8 plutoner(eldenheter)om ett led/linje 2-3 man djupt och 10-20 soldater brett. De 2-3 soldaterna som stod bakom bredvid/bakom varandra kallades rote. En bataljonsstyrka kunde variera från 100-1000 man. Sammanförde man flera bataljoner så bildade dessa brigad. 
Skulle  man lösa t.ex. en vaktuppgift så indelades man som vakt med chef, avlösningar och patruller, beroende på vilken uppgift som skulle lösas. Göta kanal byggdes till stor del av soldater, som naturligtvis var indelade för arbetets krav med grävar/skottkärre/bärar/sågar/mätningslag och så vidare.